Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av. .

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

I förskolan har matematiken varit olika framträdande genom historien. Idag kan matematiken sägas vara i fokus, med stöd i både läroplan och forskning. Studiens syfte är att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfällen i förskolans kontext. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framträder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgångspunkter.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys är gjord på ett empiriskt underlag bestående av artiklar från dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ?skälig levnadsnivå? i socialtjänstlagen som finns i förvaltningsrättslig praxis med avseende på särskilt boende för äldre. Materialet som används i denna studie omfattar domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten) samt kammarrätterna runt om i landet. Analys av rättsfallen har gjorts genom att använda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och språk, ålderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten.